Dag 2 efter operationen

Har hela natten haft en snabb puls upp till 150. Jämn hela tiden och inget jag oroat mig för, men noterat... Känner mig illamående. Båda delar beror troligen på smärtan. Har funderat på mina tabletter under natten - jag fick inte mina Dolcontin igårkväll heller!? Har inte haft full koll själv, men det ska väl fungera enligt överenskommen medicinlista. Har tryckt en hel del på smärtpumpen under natten, men får tydligen inte tillfredsställande smärtlindring. Frågar varför det inte funkar!
Får frågan om jag legat och "jagat upp mig" pga pulsen. Knappast! Tycker ändå att det är märkligt att det är så här. Sköterskorna ska kalla in medicinkontakt. Själv undrar jag hur medicineringen funkar...
Smärtsköterskorna kommer. Har ju bara haft min stötdos vid tryck! Är det konstigt att jag haft ont! Dessutom INGA smärtstillande tabletter! NU blir det ändring. Får den avsedda basdosen med stötdoser vid tryck - högst 5 stötdoser per timme (har haft hela 4 sedan operationen!). Dessutom mina Dolcontintabletter morgon och kväll! Nu kanske det kan bli bättre...
Får min frukost - Proviva mango och vaniljyoghurt. Personalen tycker inte att min frukost är tillräcklig...

Dr B kommer in för en snabb koll. Han ser att jag har väldigt ont fortfarande. Säger som hastigast att min rygg var sämre än vad röntgen berättade och att det var en stor operation jag gått igenom. Vi bestämmer oss för att prata om operationen när jag mår bättre.
Får fuktade tvättlappar att torka vid tinningarna - känns lite bättre.
Sjukgymnasten tittar in och bestämmer sig för att jag måste vänta med min träning tills jag mår bättre.
Äter lunch och vilar. Min granne tittar in och ser att jag inte ser så pigg ut. Pratar en liten stund innan hon fortsätter på sin egen lunchrast. Glad att hon tar sig den tiden!

Mina tre barn kommer på besök. Får bamsekramar! Pratar om allt möjligt! Äldsta systern går ut till matsalen och hämtar en stol. De skiftas om att sitta vid fönstersidan på min rollator, i fåtöljen och på stolen. Till och med lillebror är lugn och städad - kanske lite tagen av att mor inte mår så bra.
Jag får fika.

Då kommer en dam som jag inte träffat förut in genom dörren. Hon börjar med att säga: Nu blir jag inte populär...
I MIN enfald tror jag att hon är en ny sjukgymnast som ska ta mig på en tur, för min vanliga sjukgymnast börjar någon gång så... TRÄNA vill jag! - men följande NEJ!!!
Ut ur hennes mun kommer - "med tanke på den nya influensan så har du alldeles för många besökare"!
Jag förklarar vem mina besökare är och att de alla är vaccinerade FÖR MIN SKULL! (vi diskuterade ju mitt förhållande och behovet av min familjs stöd och besök pga mina sjukdom ms vid inskrivningen och jag trodde i min enfald att journalanteckningar var till för detta!)
Får svaret att det tar hon INTE hänsyn till! DIREKTIVEN är så här... Hon har tydligen laddat rejält och jag måste tillstyrka att vad nu sjukvårdens överhuvuden präntat på ett papper som ju "sitter väl synligt" på HELA sjukhuset, så har hon läst på väl och lärt sig innehållet perfekt! Hon återger det en 7-8 gånger i stort sett ordagrant!
Jag undrar om hon tycker att en elvaåring ska först cykla sedan resa tåg och buss med byten cirka 4,5 mil enkel resa helt ensam! DIREKTIVEN säger ju EN besökande! Hon tycker på fullt allvar detta!
Känner mig mer och mer ledsen ju längre människan håller på! De två minsta lägger sig intill mig och gråter de med. Storasyster håller ställningarna.
Så får lillasyster helt enkelt nog! Människan kör samma ramsa om och om igen! Lillasyster säger till henne att - HENNE FÅR DE MINSANN BÄRA UT MED POLIS OM HON INTE SKULLE FÅ STANNA HOS SIN MOR! Hon förklarar att hon INTE tänker gå ut frivilligt. Dottern blir så arg att hon istället för att säga mer går in på "min" toalett.
Det uppskattas inte när jag så frågar personen vem hon är - om hon är avdelningsföreståndare eller vem hon företräder. Hon säger sig företräda personalen och står bakom utfärdade direktiv. Tydligen har direktionen eller arbetsgivaren inte lärt personen i fråga allmänt uppförande - alla andra i personalen har presenterat sig!

Strax efter kommer ljuva syster G in! Hon undrar hur det står till. Alla fyra gråter. Barnen är ledsna dels för att deras mor hade ont och inte mådde bra när de kom och dels för att de varit med om något som vi tyckte var helt otroligt. Syster G säger att hon ska skicka in en sjuksköterska som får prata igenom vad som hänt. Hon hade mött personen som varit inne hos oss...
Efter en liten stund kommer syster S in och hon är märkbart besvärad. Hon försvarar direktionens direktiv (allt annat skulle klart varit tjänstefel?) in i det sista, men att man kan göra undantag säger hon lite tidigare och tydligare in i samtalet. Jag undrar VEM som stört sig på att barnen suttit hos mig inne på det enskilda rummet. Jag hade förstått om det varit fler patienter som funnits på samma rum, men jag ligger ju ensam och om det är någon som är riskabel beträffande influensan så borde det vara jag för jag skulle ha blivit vaccinerad operationsdagen! Av oss fyra är det patienten som inte är vaccinerad! Frågar om vem personen som kom in på rummet var, hennes roll och identitet, men får svävande och inget direkt svar.
Ungarna ska ta bussen hem och lämnar mor efter kramar. Alla fyra är märkbart ledsna.

Funderar över logiken... Att "mitt fall" diskuteras vid nästa personalbyte är tydligt - dörren till mitt rum dras igen med en ljudlig smäll! Den har varit öppen hela tiden tidigare. Känns som om jag ska vara isolerad nu...

Till natten får jag helt plötsligt mina Simvastatin - de har inte stått på listan får jag höra - känns märkligt eftersom jag själv skrivit ut min medicinlista och har en kopia i min egen mapp som jag har på mitt rum... Där står de!

Är ledsen hela kvällen och natten. Sover oroligt och ryckigt.

I slutet av min sjukhusvistelse får jag på omvägar veta att den som kom in på mitt rum för att berätta om sjukhusets direktiv var - avdelningens sekreterare! Trodde faktiskt inte att hon hade patientkontakt i sin normala arbetsroll! Kanske hade hon mandat att vara avdelningsrepresentant när avdelningsföreståndaren var frånvarade? Märkligt tycker jag i alla fall - hade hon skrivit in eller uteslutit text som skulle skrivits in från inskrivningen eller vad föranledde hennes åtgärd... Där borde det stått om mina önskemål - eller hur? Ska ta tag i frågan när jag mår bättre... tror jag... hennes chef kan behöva veta om hennes "dåliga uppförande" - tycker jag!